fredag 25 november 2011

Nu skiljer jag mig

Nu börjar det bli dags, känner jag, att separera den gamla vanliga Jenny från den här nya, konstiga människan som påstår att hon tänker ge ut en bok i vår. Så nu har jag kämpat hela dan för att dela upp innehållet på den gamla sidan i två och få till nån slags ny design med hjälp av Johans utmärkta foton.

Alltså, i fortsättningen kommer Skrivarjenny att hänga kvar här medan Copyjenny får maka på sig hit:


Lägg märke till hur de olika sidornas formgivning bildar en harmonisk helhet, samtidigt som de olika färgskalorna tydligt symboliserar den mångfacetterade verkligheten som ... äh, inte fan vet jag om det blev så bra. Men nu orkar jag inte slåss mer med bilder som vill lägga sig på fel ställe och bredder som aldrig stämmer, så nu får det vara som det är. Tills imorgon i alla fall.

torsdag 24 november 2011

Ännu en födelsedag i april




Med viss stolthet kan jag meddela att Skalpelldansen nu är sökbar på både Bokus och Adlibris och går att sätta på bevakning. Tänka sig, man kan ju nästan tro att jag ska ge ut en bok. På riktigt.

Det betyder också att jag från och med nu har ett officiellt släppdatum för boken, åtminstone tills vidare. 20 april ska det enligt plan smälla och det skulle i så fall innebära att min april ser ut så här:

1 april: Äldsta dottern fyller år
11 april: Maken fyller år
17 april: Hunden fyller år
20 april: Skalpelldansen fyller år
23 april: Yngsta dottern fyller år

Och alla vill de väl ha kalas, kan jag tro (förutom hunden, hon nöjer sig säkert med ett extra stort fläskben). Dessutom vet jag redan nu att jag under april kommer att hålla både skrivkurs i Malmö och varumärkeskurs i Stockholm och att den tiden på året vanligen innebär vansinnigt mycket jobb för oss i reklambranschen. Mycket roligt blir det, men kanske läge att börja djupandas redan nu, känner jag.

torsdag 17 november 2011

Förbannade reklamfilmer

Researchar för min nya bok och går igenom japanska urban legends (finns det svenska ord för detta, förresten?). Stötte då på legenden om en reklamfilm för Kleenex från 1986. Enligt myten ska musiken i filmen vara en översatt tysk förbannelse (vilket verkar en aning märkligt om man lyssnar på texten), de som jobbade med filmen ska ha dött mystiskt och skådespelerskan ska ha blivit galen, dött eller fött ett djävulsbarn. Dock gör hon visst fortfarande film, så just den delen verkar inte stämma nåt vidare.

Här är den. Vågar du?

Snöflingemetoden

Den minnesgode erinrar sig kanske att jag i somras med full fart satte igång med nästa bok. I en månad och hundra sidor gick det strålande, tills jag plötsligt insåg att jag inte hade en aning om vad jag pysslade med. Sedan dess har det projektet mer eller mindre legat nere, bara snurrat i mitt huvud och skapat allmän ångest. Vilket är synd eftersom jag fortfarande tror på idén och gillar karaktärerna.

Just därför har jag nu beslutat trotsa mitt ostrukturerade jag och tvinga mig själv in i boken igen med hjälp av en metod. Vi har ett komplicerat förhållande metoder och jag. Å ena sidan tycker jag att det är ganska fånigt och jobbigt med metoder, ett hån mot hela min självbild. Å andra sidan inser jag att det är just såna som jag som behöver metoder och när jag väl provar en brukar jag gilla det. Ett tag åtminstone, tills jag misslyckas kapitalt med att upprätthålla dom.

Nåväl, nu har jag i alla fall beslutat att tillämpa den så kallade Snöflingemetoden för att få ordning på min idé och så småningom få bevis för att den faktiskt fungerar. Eller inte. Den heter så för att metoden bygger på samma princip som den så kallade "snöflingefraktalen". Riktigt vad det betyder vet jag inte, matematik är inte min starka sida, men den hittades tydligen på av nån von Koch på 1800-talet och ser ut så här i sina första steg:


Kontentan, både för fraktalen och skrivmetoden är helt enkelt att man börjar med en enkel form och sedan bygger ut det hela i fördefinierade steg tills man har det slutliga resultatet. Metoden är utarbetad av amerikanen Randy Ingermanson och finns beskriven här. Och eftersom det är en amerikan så finns naturligtvis även kursen, boken och mjukvaran att köpa, inklusive "Unique package deals".

Det kan man ju tycka vad man vill om, men faktum är att för mig, just nu, funkar det. Metoden tvingar mig att pendla mellan att utveckla karaktärerna och att utveckla historien och ger mig små aha-upplevelser hela tiden. Den tvingar mig också att fatta massor av beslut nu, innan jag skriver, vilket förhoppningsvis sparar en del tid i omskrivningar senare.

Jag är just nu på steg 5 och mycket möjligt kommer jag inte orka hela vägen. Men mina aha-upplevelser kommer jag ändå ha med mig och det är vackert så. Och faktiskt riktigt roligt, ett hån mot min självbild eller inte.

torsdag 10 november 2011

Sara och Mats i Babel!



Dagens TV-tips blir definitivt bokmagasinet Babel. Alltid sevärt, men ikväll alldeles särskilt när "Cirkeln"-författarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg blir intervjuade. Vi satt uppradade i soffan hela familjen för att se hur Sara och Mats skötte sig. Och skötte sig gjorde dom alldeles förträffligt. Finns nu att se här, ungefär 25 minuter in i programmet. Men man kan gott se början också, med Karl Ove Knausgård. Han är ju alltid trevlig att titta ... öhm, jag menar lyssna på.

tisdag 8 november 2011

På återbesök i Lerman-land

I söndags åkte jag till Stockholm för att bland annat återbesöka en del av miljöerna i Skalpelldansen inför slutredigeringen. Jag började ju skriva boken redan 2006 och en del saker hade väl hunnit ändra sig sedan dess, tänkte jag. Bäst att dubbelkolla alltså.

Ett ambitiöst tidschema hade jag lagt upp, som sprack omedelbart eftersom det i det allmänna höstlovs/allhelgonakaoset tog en hel timme att hitta en ledig förvaringsbox för väskan på centralen. Men så småningom kunde jag ändå dra iväg till spännande platser som Hässelby Gård, Skogskyrkogården, Waynes Coffee vid Medborgarplatsen samt korsningen Åsögatan/Borgmästargatan.

Skogkyrkogården var för övrigt spännande på riktigt i söndags. Man kunde tro att folk var på väg till en rockkonsert när horderna kastade sig av tunnelbanan och banade sig väg mellan högar av kransar, tonvis med gravljus och ett antal parasollförsedda korvgubbar, på väg in till Skogskyrkogården. The place to be på allhelgonadagen, ingen tvekan om det. En bilolycka i trafikkaoset utanför ingången fick jag också uppleva, det är ju alltid lite intressant.

Allt som allt var det en produktiv dag. Jag hittade en hel del saker att justera i manuset, fel som 99,9% av läsarna förmodligen inte skulle märka och resterande 0,1% skulle reta ihjäl sig på. Eller som Morrissey en gång skrev:

There's always someone somewhere, 
with a big nose who knows
Who'll trip you up and laugh when you fall.

Bättre säker än ledsen alltså. Några bilder tog jag också, innan mitt försenade tidsschema gjorde att mörkret övermannade min kameras undermåliga blixt.

Här ser någon en emo-tjej
Här får någon ett SMS

Det här är en staty som en tolvåring tror föreställer människor som flyr från ett monster


Där borta hittar en kyrkogårdsarbetare något mycket obehagligt
Här står en svart Hummer parkerad

Här inne spelar någon Slipknot så det dånar i hela trapphuset








onsdag 2 november 2011

Multipel personlighet

Ni vet en sån där sak man skivar ägg i, med massa ståltrådar tvärs över som är hopplösa att diska efteråt? Lite grann så känner jag mig just nu, som om nån hade kört mig i en sån och delat upp mig i en massa smala skivor som jag försöker få ihop så gott det går.

I förra veckan var mitt författarpersona i Stockholm och presenterade Skalpelldansen för säljbolaget som nu ska börja åka land och rike runt och sälja in mig till bokhandlarna. Tjusig Powerpoint, upptryckt säljmaterial med omslag och författarporträtt och en förhoppningsvis säljande story om boken som säljarna kan dra för inköpsorganisationerna på Bokia och Akademibokhandeln.

Samtidigt har en annan del av Jenny suttit hemma och skrivit om manuset ännu en gång för att det som säljs faktiskt ska gå att leverera i april nästa år. Och skrivfrökenjenny har hållit kurs på Folkuniversitetet två gånger (hur kul som helst) och copyjenny har skrivit sina vanliga broschyrer och halvsidessannonser. För att inte tala om allt det vanliga som tvåbarnsmammajenny och hundägarjenny har pysslat med på lediga stunder.

Men på söndag ska  i alla fall varumärkesexpertjenny åka till Stockholm för att hålla kurs och och då ska hon övernatta här:


 Känns som ett bra ställe att få ihop äggskivor på.